Första bilden

jag ser ju heelt borta ut. Tror inte jag riktigt fattade vad som hade hänt. Daniel stod bredvid och lyckades ta kort även fast han grät som ett litet barn *sötnosen*♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0